Bygg & Underhåll

För att kunna spara energi är det viktigt att tänka efter redan från början. Det är mycket lättare att spara energi om man redan i bygg- eller renoveringsstadiet funderar på hur man skall göra för att spara energi.

Att tänka på – vid nybygge

Marken

Anlita en geolog som direkt kan bedöma markens bärighet och vattengenomsläpplighet. Grusåsar och moränmark är bra och lämnar potentiell odlingsmark i fred.

Markradon finns överallt men speciellt om byggmarken består av berg måste man kolla radonrisken för att veta om myndigheterna ställer krav på ”radonsäkert” byggande.

Geologen kan även ge råd om marken är lämplig för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), lokal avloppslösning liksom möjligheter till en bra lokal vattentäkt.

Grunden

Plintgrund är mer problemfri än krypgrund (torpargrund), då risken för kondens och mögel på undersidan golvbjälklaget blir mycket liten, beroende på bra ventilation. En så kallad fuktsäker konstruktion. Plintgrund gör det också möjligt att undvika all bergsprängning och ”sparar” det naturliga berget, förutom att minska kostnaderna.

Syllar, bjälkar m m

Undvik tryckimpregnerat virke, dels ur hälso- och miljöskäl, dels av kvalitetsskäl. Det är bara glesvuxet virke med stor andel splintved som kan tryckimpregneras. Dessutom drar saltimpregneringen till sig fukt så att rötskador kan uppstå på anliggande, oimpregnerat virke. Tänk igenom konstruktionen noga, så att den snabbt kan torka ut efter väta. Välj kådrik kärnved. Behandla eventuellt med rå linolja och kvalitetstjära.

Stomkonstruktioner

Välj hellre flerskiktskonstruktioner för att få bra isoleringstjocklek än genomgående, överdimensionerade stolpar/bjälkar

Välj ännu hellre skalkonstruktioner med obruten isolering emellan två (konstruktivt optimerade) bärande väggkonstruktioner eller använd så kallade lättbjälkar, som kan optimeras såväl konstruktivt som värmetekniskt.

Värmeisolering/värmelagring

Välj materialsammansättningar som både värmeisolerar och värmelagrar bra och dessutom är fuktbuffrande.

Värmeisolering

Marknadens bästa isoleringsmaterial har ett lågt s k värmegenomgångstal (lamdavärde ca =0,04) d v s det är porösa material som hindrar värmetransporten från varmt till kallt. Exempel på produkter är stenull, glasull, polystyrén, polyuretan, foamglas, linull, cellulosafiber, ekofiber, halm m fl. Vid samma isoleringstjocklek får man ungefär samma värmeisolering, om lamdavärdet är lika.

Om man i stället väljer ett material som isolerar hälften så bra som de ovannämnda (men har andra värdefulla egenskaper som kostnad, kretslopp, värmelagring m m), så får man ungefär samma isoleringsförmåga, om man väljer en dubbelt så tjock isolering.

Exempel: 10 cm mineralull ersätts med 20 cm kutterspån eller torvströ.

Följaktligen kan ett material som bara har ca 1/3 (d v s lambda ca =0,12) av de bästa isolermaterialen isolera ungefär lika bra om tjockleken tredubblas.

Exempel: 10 cm mineralull ersätts med 30 cm trä, lös lättklinker (Leca-kulor = sintrad lera).

Undvik

I ett ekologiskt och etiskt perspektiv finns det skäl att undvika:

Stenull, glasull: Det finns hälso- och miljörisker. Grundmaterialet utgörs av lagrade resurser (även om mängden återvunnet material är ökande t ex glasflaskor, gammal stenull). Tillverkningsenergin är hög jämfört med ekofiber (ca 5 000-8 000 kWh/ton jämfört med 200 kWh/ton).

En byggfysikalisk nackdel med mineralullsprodukter är att dessa material inte kan lagra fukt utan kräver ett invändigt diffusionstätt material (plastfolie). Detta för att förhindra en fuktvandring mot kallare ytor med risk för kondens och rötskador i konstruktionen.

Polyuretan/polystyrén: Båda materialen är plastprodukter; polyuretan är en härdplast och avger emissioner som isocyanat, trikloretan, aminer, xylen m. fl. som är hälsovådliga kemikalier.

Polystyren är en termoplast och avger olika fluorkarbonater och styrén (cancerframkallande).

Tillverkningsenergin är mycket hög: polystyrén ca 20 000-30 000 kWh/ton och polyuretan ca 20 000 kWh/ton, d v s minst 100 gånger mer jämfört med ekofiber och ca 400 gånger mer än halmbalar (som har nästan lika bra värmeledningstal)!

Värmelagring

När man räknar på en konstruktions värmeisoleringsförmåga, beräknar man det s k U-värdet (tidigare k-värdet) genom att sätta in de olika delmaterialens tjocklek och värmeledningstal i en ekvation. Hur bra konstruktionen lagrar värmen, materialens specifika värmelagrings-förmåga (C-värdet), kommer dock inte med i beräkningen. För att kunna tillvarata värmelagringen i de olika materialen, måste rumstemperaturen få variera under dygnet, t ex mellan 16-25 °C. Då kan tunga, värmelagrande material bidra till att exempelvis solvärme som lagras på dagen kan minska uppvärmningsbehovet på natten.

Trä (exempelvis timmervägg) har ca 3,5 gånger sämre värmeledningstal än mineralull men ca 35 gånger bättre värmelagringsförmåga än mineralull! Lera och tegel har ytterligare lite bättre förmåga att lagra värme.

En slutsats är följaktligen att skall man tilläggsisolera en timmervägg, skall isoleringen ligga på utsidan, så att värmelagringen inåt bibehålls. Det är vanligt att man gör tvärt om och har då kanske inte uppnått någon positiv effekt alls ur värmesynpunkt!

Välj

Organisk, förnybar värmeisolering: som ekofiber, cellulosafiber, linullsfiber, halmbalar eller kutterspån som ger en mycket bra eller bra värmeisolering. De kan också buffra fukt och kräver inte en invändig diffusionsspärr (plastfolie) och har dessutom en relativt låg eller mycket låg tillverkningsenergi. De två sistnämnda har relativt bra värmelagringsvärde och kan även produceras lokalt, vilket innebär att även transportenergin och kostnaden blir låg. Växtfiberprodukterna är däremot 2-3 gånger dyrare än mineralullsprodukter räknat per kubik.

Fönster

Allmänt föreskrivs idag s k isolerglasfönster, då dessa rätt utformade kan uppnå ett lägre U-värde än ”vanliga” fönster. Förutom de lufttätt förseglade glasrutorna, som kan bestå av upp till 4-5 glas, kan mellanrummet fyllas med ädelgas, som hindrar värmestrålningen ut. Glasen kan dessutom tillverkas med tillsats av en metalloxid (krom, guld m fl) som ytterligare förbättrar fönstrets värmeisoleringsförmåga.

Denna fönstertyp ger tveklöst ett högkvalitativt fönster ur värmeteknisk synpunkt, men uppvisar i det ekologiska kretsloppsperspektivet flera tveksamheter:

Åldringsegenskaper/underhåll; vi har bara 3-4 decenniers erfarenhet av denna fönstertyp. Många fönster har tidigt fått problem med luft/fuktläckage. Konstruktionen är sårbar och mer av typen slit-o-släng än en konstruktion, som bygger på möjligheten till ett upprepat underhåll, där olika delar enkelt kan bytas ut/kittas om.

Materialval; de ingående materialen i ett isolerglas är (förutom glaset) aluminium, plastfogar, ädelgas och ädelmetaller – alla bristvaror eller med mycket hög tillverkningsenergi.

Välj

Kopplade träfönster med 2+1 glas eller ev. 2+2 glas som uppfyller bättre ekologiska kriterier; framförallt om fönstret tillverkas av utvalt, tätväxt kärnvirke.