Att tänka på vid renovering / restaurering

När vi skall ta om hand en äldre byggnad, måste vi veta om vi skall restaurera den eller renovera den. Restaurerar vi ett hus återställer vi byggnaden utifrån ett antikvariskt perspektiv till husets ursprungliga skick. Alla byggmaterial, byggteknik osv skall då vara så nära det ursprungliga som möjligt. Det vanligaste är att en byggnad renoveras, dvs förnyas för att möta tidens krav på funktion och standard liksom nya myndighetsnormer.

Materialval 

Då man restaurerar ett hus är materialvalet redan givet per definition. Ett huvudproblem idag är att få tag i ursprunglig kvalité på t ex timmerstockar eller trä till fönsterbågar som måste bytas.

Vid en renovering är man friare och kan bygga nya konstruktioner utifrån dagens krav på värmeisolering mm. Men renovering skiljer sig klart från nybyggnation på en mycket viktig punkt: Material och byggnadsteknik måste kunna samverka med den befintliga konstruktionen ur framförallt statisk och byggfysikalisk synpunkt – annars kan obehagliga problem uppstå i ett senare skede. Detta kräver stor kunskap om äldre byggnadsteknik hos såväl projektör som hantverkare.

Grund, golvbjälklag

En fråga som nästan alltid dyker upp vid renovering av gamla hus, är hur man skall isolera golven. Om huset saknar källare har det ofta krypgrund, ibland kallad torpargrund. Är det ett timrat hus bär husets syllram på hörnstenarna och stenpelare under mellanväggsknutarna. Mellan dessa stenpelare har man fyllt ut (kallmurat) med sten som inte har någon bärande uppgift, men väl en tätande funktion. I denna mur finns vanligen ett antal sk kattgluggar. Bjälklagsisoleringen kan bestå av kutterspån ovanpå en tätande lerbädd, sjötång, material från myrstack mm beroende vad platsen bjudit på när huset byggdes. Kalla ytor och golvdrag utmärker ofta dessa golv idag och byte till ett golv med en bra värmeisolering ligger nära till hands.

Lösningen på problemet är att Tänka efter före! Vad händer med torpargrunden om man isolerar kraftigt med dagens högisolerande material?

En gammal grundkonstruktion har tveklöst läckt värme genom golvet, vilket medfört att fukt i grunden kunnat torka ut relativt bra. Om vi nu värmeisolerar golvet enligt dagens krav, är risken stor att vi skapar ett stort byggfysikaliskt problem: Värmeläckaget genom golvet är borta och vi har fått en kall grund med en kall blindbotten. När sommarvarm, fuktig luft kommer in genom kattgluggarna kondenserar den på de kalla ytorna. Detta innebär optimala betingelser för att mögel- och rötsvampar skall utvecklas på träytor.

Välj

En måttligt tjock golvisolering, med vindtät blindbotten (speciellt i övergången golv-vägg), så att ett visst värmeläckage till grunden kvarstår. Om det finns utrymme (dvs om man kommer åt) kan en tätduk och ett lager med lättklinkerkulor (lös Leca) bidra till att krypgrunden blir torr och varm.

Ytterväggar av sten/tegel

När man skall laga eller komplettera en sten- eller tegelmur är det mycket viktig att de tillkommande materialen samverkar med de gamla såväl tekniskt som byggfysikaliskt.

Har man murat med kalkbruk tidigare måste även det nya bruket vara kalkbruk med så lik bindemedelsstyrka som möjligt. Samma gäller t ex en kalkfärg.

Oddsen för att få ett bra (estetiskt och hållbart) resultat är mycket dåliga, om man blandar bindemedelsvaga bruk/putser/färger med bindemedelsstarka!

Offerskiktsprincipen

Den så kallade offerskiktsprincipen innebär att de olika materialskiktens bindemedelstyrka avtar utåt – dvs de yttre materialen åldras och klimatpåverkas successivt och ”offras” utan att den bärande konstruktionen påverkas. När ett offerskikt är borta, är det dags för underhåll.

Exempel: en puts skall vara svagare än sitt underlag (exempelvis  tegelsten) och färgen på putsen skall i sin tur vara bindemedelssvagare än putsen.