Superisolerade hus

Kroppsvärmehusen i Lindås

Genom att tänka långsiktigt och bygga energisnålt redan från början kan mycket energi sparas, i vissa fall så mycket att husen klarar sig utan värmekälla.

Superisolerade hus, eller hus med passiv uppvärmning som de också kallas, är egentligen inget nytt. Tekniken är beprövad i exempelvis Österrike, och Lindåshusen utanför Göteborg har blivit mycket uppmärksammade och fått flera efterföljare.

I Lindås söder om Göteborg byggdes år 2001 tjugo sådan radhus. Arkitekt Hans Eek var projektledare och husen var ett resultat av ett forskningsprojekt för energisnålt boende. Husen med extra tjock isolering och värmeväxlare har omskrivits som husen utan värmesystem eller kroppsvärmehusen. Solfångare på taken ger varmvatten, de stora fönstren ger passiv solvärme på vinterhalvåret när solen står lågt och värmen från de boende själva och spillvärme från elektriska apparater minskar energibehovet kraftigt. Husen förbrukar 70 kWh/år och m2 vilket är ca hälften av vad ett konventionellt, nybyggt småhus använder.

Hur bygger man energisnålt?

Stellan Gerdell i norra Bohuslän har själv byggt ett superisolerat hus och nedan beskrivs några av de tekniker som han använde. Det behövs ingen avancerad, krånglig teknik utan beprövad, enkel och relativt billig teknik fungerar bra.

Isolering

Bra isolering är A och O när man bygger energisnålt. Därför isolerade han huset med extra tjocka väggar, ca 60 cm och dubbelt så bra fönster som i konventionella hus.

Golvbjälklag och väggar byggdes med lättbalkar av masonite istället för som vanligt i lösvirke. Lättbalkarna av två reglar med en masoniteskiva emellan ger plats åt den extra tjocka isoleringen, 50 centimeter Gullfibermattor i vägg och golv, och minskar dessutom värmeläckaget.

Takstolarna gavs ett förhöjt liv för att få plats med den 80 centimeter tjocka lösullen (Gullfiber) i taket. De gjordes också längre än normalt, takutsprånget på en och en halv meter fungerar som en markis på sommaren för att minska solinstrålningen och därför behövs inte någon luftkonditioneringsanläggning som drar energi. På vintern när solen står lågt hittar solstrålarna in med sin värme.

Att huset är tätt är viktigt för att behålla det goda isoleringsvärdet, därför satte Stellan in diffusionstät plast i golv, väggar och tak. Huset har treglasfönster med kryptongas som isolerar så bra att det kan bli frost på utsidan av fönstren. Ventilationssystemet med värmeväxlare som uttnyttjar den varma frånluften för att värma tilluften ser till att huset får frisk luft. Han har varit noggrann med att täta skarvar i plasten men har också ställt ventilationen så att det är ett lätt undertryck i huset. Undertrycket gör att om det finns små otätheter i plasten dras kall luft in vilket är bättre än om varm och fuktig inomhusluft går ut i väggen och orsakar eventuella fuktproblem. Ventilationen sprider värmen i bostaden och hörs som ett mycket lågt surrande.

Ekonomi & Ekologi

Stellan nämner flera orsaker till att han valt att bygga så här och det handlar lika mycket om idealism som ekonomi. Han tror att energikostnaderna kommer stiga kraftigt och lågt elberoende ger låga driftskostnader.  Att förbruka lite energi innebär samtidigt en låg miljöbelastning. Så både ekonomiskt och miljömässigt har han byggt för framtiden.

Att huset har mycket låga driftskostnader gör att det blir billigt  att bo i. Att det också är relativt litet och enkelt innebär ett ganska bekymmerslöst boende enligt Stellan. En bonus är dessutom att taxeringsvärdet blir lägre eftersom huset saknar värmeanläggning.

Merkostnaden för dyrare fönster, extra isolering och ventilationsanläggningen vägs upp av att han sparat in på värmeanläggning och radiatorer. Dessutom tycker han att han får bättre komfort, exempelvis frånvaro av kallras vid fönstren, varma golv och mycket små temperaturskillnader i huset. Det är väldigt påtagligt att när det är mycket folk i huset kan man stänga av värmen, säger Stellan.

Sol, el & energisparande

Trots att huset är extremt välisolerat behövs någon form av uppvärmning. Under vintermånaderna används en elpatron som värmer varmvatten och oljefyllda el-element på totalt 600. Stellan uppskattar att huset förbrukar ungefär 5000 kWh/år. Därutöver köper de in gasol till spisen motsvarande cirka kWh. Det är väldigt lågt, man räknar med att ett normalhushåll gör av med ca 5000 kWh/år bara i hushållsel, och att en mindre villa gör av med ca 15 - 20 000 kWh/år.

För att komma ner i elförbrukning är det viktigt att tänka på basförbrukningen och att inte bygga in små dolda förbrukare menar Stellan.

- Jag har valt att ha mina energiförbrukare så snåla som möjligt så när huset inte behöver uppvärmning blir det inget spill.

Familjen har en ganska liten kyl/frys och använder bara lågenergilampor. Dessutom står inga apparater i stand-by läge.

Det går åt ungefär lika mycket energi för varmvattnet som för att värma huset, tror han och menar att varmvattnet är en viktig miljöaspekt. Varmvatten är något familjen kan slösa med så mycket de vill på sommarhalvåret. Huset har nämligen solfångare som är 7,5 kvadratmeter på taket och de ger tappvatten en stor del av året.

Stellan räknar med att få ungefär 1500 kWh/år från solen.

Att huset inte har någon annan värmekälla menar Stellan är för att behovet är så litet och att elvärme är lämpligt för att värma exakt så mycket som behövs. En investering i exempelvis en liten pelletspanna, om han kunde hitta någon med tillräckligt låg effekt, skulle bli oproportionerligt stor.