Kyrkor & Kulturbyggnader

Våra kyrkor och deras kulturskatter är oersättliga arv. Arv i form av kyrkmålningar, trä- och stenskulpturer, altartavlor, dopfuntar och orglar som i alltför stor utsträckning kommer till skada på grund av felaktig uppvärmning. Resultatet blir mycket dyra restaureringskostnader.
Men situationen kan förbättras avsevärt i takt med att kyrkorna förses med bättre uppvärmningsmetoder. Genom att byta till bra system sparar man pengar två gånger, genom lägre energiförbrukning och genom minskade restaureringskostnader.
- Kunskaperna om hur man skapar ett skonsamt inneklimat i kyrkobyggnader har helt klart ökat säger Tor Broström, lektor i energiteknik vid Högskolan på Gotland och med många års erfarenhet från klimatfrågor i kulturhistoriska byggnader.

Enligt honom har förbättringarna följt oljeprisets uppgång.

–Så länge oljan var billig var det vanligt med permanent uppvärmning av kyrkorna. Men i takt med att el- och oljepriserna stigit och riskmedvetandet ökat, har allt fler gått över till intermittent uppvärmning, säger han.

Minskad miljöbelastning

Det innebär att man i vissa fall bara värmer kyrkan vid förrättningar, och då lägger temperaturen på en relativt låg nivå (10 – 12 grader). Det är viktigt att då understryka att detta är en generell synpunkt och att inga sådana åtgärder bör göras utan att ha expertanalys samt samråd med stiftsantikvarie och länsantikvarie. Mätning av relativa fuktigheten i kyrkobyggnaden, ev torpargrund och vind bör göras kopplat till utbildning av driftspersonal, vilket rekommenderas. För vissa kyrkor bör det även kompletteras med styrning av värmen utifrån den relativa fuktigheten i kyrkobyggnaden om man står inför att sänka grundtemperaturen. Detta ger möjlighet att:
1. Åstadkomma stabil luftfuktighet inomhus
2. Förebygga fuktrelaterade skador på byggnad och inventarier.

Man kan, rätt genomfört, med sakkunnig analys som grund, samtidigt skapa en god värmekomfort för kyrkans besökare och personal, samtidigt som träföremålen klarar sig bättre därför att de inte torkar ut lika mycket som tidigare, intermittent uppvärmning förhindrar sprickbildningar och färglossning.

Slutkörda system

I vissa kyrkor är uppvärmningssystemen helt slut, berättar Hans Ponnert på Arkitekt- och Restaureringskonsult AB.
–En del gamla elvärmesystem måste slås på redan på fredagskvällen om man ska ha det varmt till söndagsgudstjänsten. Konsekvensen blir hög värme under lång tid, vilket alltså kan göra att inventarier påverkas och skadas.
För att höja temperaturen från 10-12 grader upp till 18-20 tillräckligt snabbt, krävs att man kan styra värmen efter behovet. Idag är lösningen ofta att man placerar värmekällor under kyrkbänkarna i stället för utmed väggarna. Att byta ut de gamla elradiatorerna och installera vattenburen värme är också att föredra enligt Ponnert eftersom vattenburen värme är mer flexibel och lättare att styra.

Olika förutsättningar

Men vägen till ett lämpligt inneklimat kan se mycket olika ut beroende på förutsättningarna och önskemålen i den enskilda kyrkan. Kyrkans byggnadsmaterial, storlek, antal fönster, användning och ekonomi är några faktorer som kan spela in.
–I äldre kyrkor måste man gå varsamt fram så att man inte förstör. Det gäller att ta in de antikvariska aspekterna redan från början i den tekniska prospekteringen. Ibland får man hitta kompromisser, säger Tor Broström.
Enligt Tor Broström ligger lösningarna på olika nivåer. Från att sänka temperaturen, se över existerande energisystem och utbilda personalen som sköter klimatkontroll- och uppvärmning.

Ökat intresse

På sikt är det mycket lönsamt att investera i effektivare uppvärmningsanläggningar. Det är därför viktigt att skaffa sig goda kunskaper om vilka metoder och vilken teknik som finns säger Tor Broström.
– Det är bra om kyrkan blev kvalificerade beställare, annars finns risken att man skaffar onödigt dyra och komplicerade anläggningar.
Det är därför viktigt att pastorat och samfälligheter håller sig a jour kunskapsmässigt.