Närvärme | etik & energi

etik & energi » Lokal samverkan » Närvärme

Närvärmesamverkan

Läs vårt PDF-dokument om Närvärmesamverkan (4.88 Mb)

Varför ska vi satsa på bioenergi och närvärme?

Fjärrvärme som baseras på bioenergi är ett av de mest miljövänliga och ekonomiskt fördelaktiga alternativen för energiförsörjning. I glesbygd och landsbygd där det inte är ett alternativ att ansluta sig till det centrala fjärrvärmenätet, kan man skapa privata mindre centraler för eldning med biobränslen, så kallad närvärme.

Församlingen är den idealaplattformen för att starta och driva lokala närvärmecentraler. Församlingen är en naturlig knytpunkt i samhället, har ett etiskt och socialt ansvar samt möjlighet att finansiera investeringen. Genom att initiera närvärmesamverkan får man i gång ett naturligt samarbete med bygden, skapar lokala arbetstillfällen, främjar landsbygdsutvecklingen, värnar miljön och sist men inte minst sänker sina egna energikostnader avsevärt. I normalfallet innebär lokala centraler med bioenergi att kostnaderna sänks med 50 procent jämfört med el och olja. För att minska energikostnaderna ytterligare kan man sälja energi till närliggande byggnader.

Hur fungerar närvärme?

Principen är densamma som för fjärrvärme fast i mindre skala. Värme produceras i en central och leds i ett värmenät ut i form av hetvatten till en eller flera byggnader. Bränslet i centralen är oftast miljövänligt biobränsle som flis, pellets, halm eller spannmål.

"Närvärme är den goda vägen till en ny framtid, byggd på beprövade gamla erfarenheter."
Foto: Åke Löfgren

Ju fler som ansluter sig i samma område, desto billigare och bättre blir det. Anläggningens utformning utformas efter antalet fastigheter som inkopplas, värmebehovet för de olika fastigheterna, typ av panna, placering av panncentral, val av bränsle, längden på kulvert m.m.

Närvärme är bekvämt för den enskilde och ersätter ett stort antal pannor med en enda panna vilket ger högre verkningsgrad, minskade utsläpp och lägre pris. Närvärmen är ofta konkurrenskraftig jämfört med andra alternativ för uppvärmning. Ytterligare en fördel med närvärme är att det är enkelt att i framtiden ansluta sig till ett fjärrvärmenät om möjligheten skulle erbjudas.

Erfarenheter av närvärme

Färjelanda kyrkliga samfällighet i Dalsland har byggt tre närvärmecentraler som eldas med havre. För samfälligheten fanns det tre bra anledningar att satsa på en spannmålsdriven anläggning. För det första var det en chans att investera i billig energiförsörjning, samfälligheten räknar med att halvera sina energikostnader. För det andra har samfälligheten skapat ett nytänkande och blivit en förebild vad gäller miljöinsaster. Sist men inte minst har församlingen påverkat det omgivande samhället och skapat en medvetenhet om att kyrkan finns. Församlingen fick mycket publicitet i inledningsskedet och anläggningen besöktes bl a av nuvarande näringsminister Maud Olofsson.

Kyrkan äger anläggningen och använder den för att värma sina egna hus. I dag är det en organisation med tio lantbrukare försörjer anläggningen med bränsle och samfälligheten betalar i dagsläget 1,25 kr/kilo havre.

Samfälligheten driver anläggningen i egen regi, endast två timmars arbete per vecka åtgår för sotning mm. Askan läggs i kyrkogårdens kompost och återförs till åkrarna i bygden för att skapa ett kretslopp.

Viktiga erfarenheter från projeket är att man måste ha en ackumulatortank, vilket innebär att man får anpassa systemet efter detta. Färjelanda rekommenderar också mätutrustning så att man lätt kan ha uppsikt över hur mycket energi som går till olika byggnader. Det absolut främsta rådet till andra församlingar är att man måste tro på det man gör och se till att engagera och involvera all personal.

Färjelandas spannmålseldade anläggning, installerad i en befintlig ekonomibyggnad.

Askan samlas upp i ett oljefat och blandas in i kyrkogårdens kompost.

Bränslet, havren, levereras av lokala lantbrukare i en enkel tippgrop.

Tofteryds bygdeförening, Småland

I Tofteryd är det bygdeföreningen som har tagit initativet till en närvärmeanläggning som i dagsläget drivs med pellets, den ger värme till byggdeföreningens hus samt till den närliggande kyrkan och en större villa. Kyrkan betalar enligt kommunens pristabell för fjärrvärme.

För att få en långsiktigt hållbar lösning har man satsat på flexibilitet och kan i samma panna använda havre, pellets och flis. Dessutom har föreningen installerat en reservpanna för få hög säkerhet i systemet. Båda pannorna är på strax under 100 kWh, större pannor orsakar nämligen mer byråkrati. För att i framtiden kunna komplettera systemet med solvärme för sommarbehov har en ackumulatortank installerats.

Vickleby arrendator, Öland

På Öland har en av Växjö stifts arrendatorer tagit initiativet till en spannmålseldad närvärmeanläggning. Än så länge finns anläggningen bara på planeringsstadiet. Visionenen är att bygga en anläggning som försörjer såväl den egna gården som kyrkan, folkhögskolan och några närliggande privata bostäder.

För att komma i kontakt med ansvariga för de ovanstående anläggningarna, kontakta Etik & Energi.

Är det rätt att elda med havre?

Är det verkligen etiskt försvarbart att elda upp mat? Det är en vanlig diskussion som uppstår i samband med eldning av havre.

Vi hävdar att man bör se spannmålen som en förnybar energiråvara, i kontrast till de icke förnybara fossila bränslena olja, kloc och naturgas. Istället för att odla energiskog odlar man havre som lätt kan produceras med befintlig kunskap och maskinpark. Havre skördas varje år, vilket inte går med energiskog. Spannmål som av olika skäl är otjänligt som förda kan också avsättas som bioenergi. Ofast är det inte de åkrar som används för matproduktion som används för odlingen av energispannmål, utan åkrar som stått i träda. I praktiken är det dessutom ofta olämpligt att sända spannmål som bistånd till utvecklingsländer, eftersom detta ofta ledet till att ländernas egen produktion får svårt att hävda sig eller slås ut. Vi anser att en bättre helhetslösning är att minska energikostnaderna här och gärna skänka de insparade pengarna till bistånd, det tjänar alla på. Till sist vill vi också påminna om att havre använts som drivmedel i stor omfattning tidigare -åt hästarna som var motorer i gårdagens fordon.

Fördelar med spannmål

förnyelsebart bränsle
håller landskapet öppet
skapar lokala arbetstillfällen
lokala kretslopp kan knytas
pengar, resurser och energi omsätts lokalt
spannmål är i dagsläget billigare än pellets
befintlig teknik och maskinpark kan användas

Nackdelar med spannmål

mer aska bildas jämfört med pelletseldning
mer förvaringsutrymme krävs för bränslet
rökgaserna orsakar korrosion, så det är viktigt att ha en keramisk skorsten

Intresserad av att veta mer?

För att få mer information om spannmålseldning och hur man går tillväga för att skapa en närvärmecentral, läs vårt informationsdokument om närvärmesamverkan som du kan ladda ner överst på den här sidan.