http://www.etikochenergi.se/nyhetsbrev/november-2007.html
Detta nyhetsbrev från Etik & Energi har följande rubriker:
- Kyrkan i Björna drivande kraft för närvärme i hela samhället
- Närvärmesuccén fortsätter. Utökas nu till hela landet
- Solceller allt hetare. Fläckebo ger sig inte.
- Svårt i Sverige, enkelt i Tyskland
Kyrkan i Björna drivande kraft för närvärme i hela samhället
I Björna, tre mil norr om Örnsköldsvik, undersöker man nu som bäst möjligheten att bygga närvärme för hela samhället.
En av de drivande krafterna är församlingens präst Kjell-Erik Edlund, som poängterar att projektet också betyder mycket för sammanhållning och framtidstro i det lilla samhället Björna.
Det började som ett bygdeutvecklingsprojekt framsprunget ur traditionell glesbygdsproblematik med allt färre nyfödda barn och allt fler utflyttade invånare.
Den nybildade framtidsgruppen visade sig väcka oanade krafter i den slumrande byn.
- Ganska omgående kom vi fram till att framtiden inte enbart handlar om trivselbefrämjande åtgärder utan rymmer oändligt mycket mer av vardagliga faktorer som man kanske inte alltid reflekterar över, säger Kjell-Erik Edlund och berättar om närvärmeprojektet som nu påbörjats. De flesta hus i Björna värms fortfarande med olja eller direktverkande el, och det är ju både dyrt och illa ur miljösynpunkt. Därför var det naturligt att vi började se oss omkring efter en modernare energilösning.
Inne i huvudorten Örnsköldsvik byggs för närvarande ett stort kraftvärmeverk men Björna ligger för långt bort för att få fjärrvärme därifrån. Invånarna ville dock inte släppa tanken på någon form av gemensam energilösning och första steget togs när Kjell-Erik tog initiativet till en enkät om energisituationen i Björna.
- Vi gick helt enkelt runt till alla invånare och frågade hur mycket energi deras hus förbrukade, berättar han.
Därefter kopplades Etik & Energi in för att närmare analysera energisituationen i Björna. Föreningen har möjlighet att lämna bidrag till förstudier för närvärme, och i det första steget undersöker man nu om Björnaprojektet har sådan ekonomisk bäring att det är motiverat att gå vidare med en förstudie.
Olof Arkelöf vid LRF Konsult, som är underentreprenör till Etik & Energi, är nu i färd med att sammanställa den första studien. Han menar att det är fullt möjligt att bygga närvärme för Björna samhälle, men att det knappast kan bli aktuellt att göra det på strikt kommersiella villkor, kulvertnätet blir för stort för att vara lönsamt om det ska gå ut till alla hus i Björna samhälle.
- Om kommunen tar på sig kostnaden för att återställa gatorna, om brukarna själva skjuter till nödvändigt kapital och anläggningen sedan drivs i någon form av kooperativ utan vinstkrav bör det var fullt möjligt att bygga närvärme här, säger Olof Arkelöf. Jag bedömer att en närvärmelösning med dagens priser blir billigare än el och olja, men eventuellt något dyrare än värmepumpar. Eftersom elpriserna fortsätter att stiga kommer ekonomin att ytterligare förbättras på sikt.
Någon gång kring jul samlas invånare och andra iblandade till ett stormöte för att besluta om hur närvärmeprojektet i Björna ska fortsätta.
Närvärmesuccén fortsätter. Utökas nu till hela landet
Allt fler församlingar visar intresse för att gå över till närvärme, och nu är det åter möjligt att få bidrag till förstudier inför en sådan omställning.
Lägre energikostnader och mindre miljöpåverkan lockar allt fler församlingar att vilja skrota sina gamla energilösningar där ofta olja och direktverkande el står för uppvärmningen. 
Etik & Energi tillsammans med LRF Konsult har under ett antal år informerat och hjälpt församlingar att gå över till närvärme, hittills har detta arbete främst bedrivits i Lunds, Växjö, Göteborgs och Karlstads stift, men sedan Jordbruksverket nu gått in med ytterligare projektmedel utsträcks möjligheterna till hela landet. En andra omgång informationsdagar har redan inletts och inbjudningar till fler informationsdagar kommer att skickas under våren.
Den som är intresserad och vill titta närmare på närvärmelösningar kan förstås redan nu kontakta Etik & Energi:s samordnare Beatrice Torgnyson, telefonnummer och e-postadress finner du längst ned i denna artikel. Passa gärna på, projektet löper till och med 2008 och under tiden finns möjligheter för församlingar att få bidrag till förstudier för närvärmeanläggningar.
Vad är närvärme?
Kort kan man beskriva närvärme som småskalig fjärrvärme, principen är i stort sett densamma. Man eldar med någon form av bränsle och skickar sedan ut hetvatten i kulvertar till mottagare som därmed själva slipper använda egna oljepannor, direktverkande el eller andra omoderna värmesystem. Skillnaden mellan närvärme och fjärrvärme är egentligen mest storleken på anläggningen. Närvärme är en förhållandevis liten anläggning som i första hand är lämplig på landsbygden, där storskaliga anläggningar inte kan komma i fråga.
Vilka är fördelarna med närvärme?
Fördelarna är många. Närvärmeanläggningar eldas med lokala biobränslen från jord- och skogsbruket i närområdet, det ger låga transportkostnader, lokala arbetstillfällen, bidrar till att bevara det öppna landskapet och främjar samarbetet i lokalsamhället, bara för att nu nämna några av de positiva effekterna. Beatrice Torgnyson som svarar för Etik & Energi:s närvärmeprojekt poängterar just de positiva sidoeffekterna med närvärme jämfört med andra energilösningar:
- Det är härligt att se när en församling börjar samarbeta med lokalsamhället på detta nya vis och fantastiskt vilka positiva följdverkningar som ofta uppstår, säger hon. Det är som om både församlingslivet och lokalsamhället får ett nytt liv tillsammans.
Flera byggnader, som ägs av samma eller flera olika parter går samman och skapar lokala fjärrvärmeanläggningar med bioenergi. Fördelarna är många för alla parter. Energikostnaderna sänks, lokala arbetstillfällen skapas, det öppna landskapet bevaras, miljön gynnas och landsbygdsutvecklingen främjas.
Var får jag veta mer om närvärme?
Det finns två enkla och bra sätt att få veta mer.
Börja gärna med att läsa vår Närvärmefolder som finns i pdf-format och kan läsas direkt på skärmen eller skrivas ut. Foldern är både lättläst och informativ, och ger dig svar på de flesta frågor kring närvärme.
Tryck här för att läsa Närvärmefoldern i pdf-format
.jpg "Beatrice Torgnyson hjälper er att finna den bästa närvärmelösningen.")
Nästa steg är att lyfta luren och slå en signal till Beatrice Torgnysson som svarar för Etik & Energi:s närvärmeprojekt och gärna besvarar era frågor och kommer med förslag till fortsatt hantering av era funderingar. Det går naturligtvis också bra att mejla till Beatrice.
Beatrice Torgnyson tel 0733-97 06 25
e-post: beatrice.torgnyson@etikochenergi.se
Solceller allt hetare. Fläckebo ger sig inte.
Ska svenska kyrkor få ha solceller på taket?
Självklart, säger församlingen och flera andra kyrkliga instanser som vill göra Fläckebo kyrka självförsörjande på el.
Nej, säger Riksantikvarieämbetet.
Nu har ärendet vandrat genom länsrätt och kammarrätt för att till sist hamna i högsta instans, regeringsrätten.
Kampen om solceller på Fläckebo kyrka strax utanför Sala i Västerås stift har blivit ett pilotfall vars utgång sannolikt får stor betydelse för svenska kyrkors framtida utseende.
Striden som nu förs på landets högsta juridiska nivå började helt blygsamt år 2003 när församlingen ville sätta upp solceller på södra delen av kyrktaket.
Tanken var att den gamla kyrkan som i dagsläget värms med direktverkande el i stort sett skulle bli självförsörjande med el. Både kyrkonämnd och kyrkoråd var helt eniga om att detta var en god och riktig sak.
Riksantikvarieämbetet ansåg dock att kulturhistoriska värden skulle gå förlorade om solcellerna sattes upp på kyrktaket, och sade nej. Ärendet hamnade i länsrätten som gick på kyrkans linje och sade ja.
Frågan togs därpå upp i kammarrätten som dock hade en annan uppfattning än länsrätten och gav riksantikvarien rätt i sitt nej till solceller på kyrktaket.
Beslutet överklagades till regeringsrätten som är landets högsta rättsliga instans i denna typ av ärenden. Regeringsrätten tar inte upp alla fall, utan främst sådana som kan ge prejudikat, alltså vägledning för lägre instanser vid framtida liknande fall. Regeringsrätten har beslutat att pröva ärendet och besiktigade i mitten av november det omstridda kyrktaket, domslut kommer troligen någon av de närmaste månaderna.
Att ärendet nu kommer upp på högsta nivå är naturligtvis en framgång i sig för dem som vill ha solceller på kyrktaket, men frågan är naturligtvis varför det är så viktigt att ha en sådan anläggning på kyrkans tak. Etik & Energi lät frågan gå till Leif Östborg som är kyrkoherde i Västerfärnebo-Fläckebo församling och tillsammans med kyrkonämndens ordförande Thorsten Eriksson drivande krafter i ärendet:
- Vi kan inte ha kvar kyrkor av Fläskebos typ om det inte finns ekonomiska förutsättningar att hålla dem öppna och där ingår uppvärmningen som en tung del, säger han. Dessutom är ju kyrkor ovanligt väl lämpade för solpaneler, de flesta kyrkor är ju orienterade i öst-västlig riktning och har därmed södertak, vilket är av stor betydelse när man väljer placering av solceller.
Fläckebo är dock inte helt utan solceller. I avvaktan på tillstånd att installera solceller på kyrktaket valde församlingen att installera 200 kvadratmeter panel på taket till den närbelägna komministergårdens logtak, den anläggningen producerar nu hälften av elbehovet till kyrkan. Det här är en placering som riksantikvarien anser lämplig.
Varför vill ni som kyrkans företrädare till varje pris vill placera resterande 125 kvadratmeter solceller på kyrktaket i stället för på annat lämpligt och närbeläget tak?
-Framför allt handlar det om vittnesbörden. Vi som kristna måste vara oerhört aktiva i den miljösituation som uppstått i världen. Det har ett stort symbolvärde om vi använder vår kyrka på ett sätt som inte ökar koldioxidutsläppen och dess följdverkningar med klimatförändringar.
Dessutom vill vi inte att våra kyrkor ska bli museer utan byggnader som används och vårdas. Exempelvis Fläckebo kyrka har inte alltid haft plåttak utan kanske troligast spåntak, så förändring i sig är inget skäl till att säga nej till solceller.
Regeringsrätten har i det här fallet att tolka kulturminneslagen, vad händer om rikets högsta instans säger nej till solceller på Fläckebo kyrktak?
-Vi kommer inte att böja oss, säger Leif Östborg. Får vi nej i Sverige, vänder vi oss till EU. Överallt i landet möts vi av positiva reaktioner och det ger oss kraft att fortsätta.
Svårt i Sverige, enkelt i Tyskland
I Sverige har det hittills visat sig svårt att få sätta upp solceller på kyrktak.
I Tyskland är myndigheterna mer kompromissvänliga, och där finns sedan några år tillbaka solceller på taken till åtskilliga kyrkor.
För några år sedan inleddes en kampanj kallad "Kirchengemeinden für die Sonnenenergie" med målsättning att 100 kyrktak skulle bli täckta med paneler för solceller.
Det visade sig snart att målet överträffades med råge och i dag beräknar man att mer än 700 kyrkliga byggnader i Tyskland har solelpaneler. Tyska kyrkor anses nu världsledande med paneler för solceller och vattenburna system på sina tak.
På många platser har man kompromissat mellan önskemålen om solceller på taken och behovet av att värna de kulturhistoriska värdena. På somliga tak har man placerat solpanelerna på ett sådant sätt att de i stort sett är osynliga från marknivå. Så har man exempelvis gjort på den 800 år gamla Nicolaikyrkan i Leipzig, där man måste gå upp i kyrktornet för att se solpanelerna längst upp vid södra takets nock.
På andra tak använder man solcellspaneler som till form och färg smälter in i det omgivande taket så mycket att de mer eller mindre uppfattas som en naturlig del av taket. Exempelvis på Herz-Jesu-Kyrkan i Plauen har man placerat 192 kvadratmeter solceller över hela sydtaket, och anpassat det så väl att det närmast tolkas som en del av taket. Det finns också exempel på hur man låtit solpanelerna bilda figurer, som på taket till kyrkan S:t Peter och Paul i Salem-Neufrach där panelerna bildar ett tydligt kors.
Tyskland är det inte bara kyrkan som satsar stort på att ta tillvara solenergi. Hela landet genomgår nu en stor utveckling inom detta område, mycket tack vare politiskt och ekonomiskt stöd. 
Även i Sverige finns ett stöd sedan några år tillbaka, fram till och med utgången av 2008 går det att få bidrag på 70 procent av kostnaderna för att installera solceller i hus med lokaler för offentlig verksamhet.
En av de stora fördelarna med solpaneler är att de kan anpassas till alla tänkbara former och färger vilket gör dem ytterst lämpliga för kulturhistoriskt känsliga byggnader som kyrkor.