Luftföroreningar uppstår från en mängd olika faktorer, som förbränning, utsläpp, hydraulisk spräckning (mer känt som fracking), vulkanutbrott och asfaltspartiklar som sprids i luften från friktionen av bildäcken som kör på. Föroreningar i luften kategoriseras efter ett antal varianter, som PM (particulate matter) det vill säga, partiklar som exempelvis sot, damm eller pollen, samt smutspartiklar som utsöndras och sprids i luften.
Vi mäter även luftföroreningar i kategorier som kvävedioxid, svaveldioxid och kolmonoxid. Olika delar av världen har problem med olika kategorier, då vissa platser upplever problem främst på grund av gruvor som släpper ut specifika gaser, och andra som bor i storstad har problem med partikelföroreningar. Du kan se luftkvaliteten (AQI, efter Air Quality Index) på IQAir.com som mäter ut globala orter med mest, respektive minst föroreningar i luften.
Människan behöver syre för att överleva, och ju mer koldioxid (CO2) som existerar i atmosfären, desto mindre mängd syre får vi in per andetag. Varje gång människan andas ut tillsätter vi mer koldioxid i luften, vilket är varför vi upplever att luften blir dålig om vi inte får in nytt syre i ett rum vi är i. Skulle man forsätta vara i det rummet utan att vädra eller tillsätta nytt syre skulle koldioxidhalten slutligen bli så hög att kroppen uppfattar det som att vi kvävs på grund av syrebrist.
På grund av detta är det viktigt att se till att hålla luften ren, att vädra ofta och att hålla koll så att koldioxidhalterna är inom normala mängder. Det finns möjlighet att göra mätningar av koldioxid i arbetsutrymmen och i särskilda lokaler för att se till att ventilationen kan hantera den mängd människor som vistas på platsen. Du kan läsa mer om koldioxid och varför koldioxid är farligt hos Caltech.se som utför mätningar av koldioxidhalter i hem och arbetsmiljöer.
Koldioxid i normala mängder är egentligen bra för miljön, då växtlivet behöver CO2 för fotosyntes, men även då koldioxid är bättre på att bevara värme än vad rent syre är. Utan koldioxid hade vi levt i en kall atmosfär med sämre växtlighet, men det är inte hela sanningen dessvärre.
Även om koldioxid sägs vara bra för växter har forskning från Columbia Climate School visat att högre koldioxidhalter leder till sämre näring i grödor och växtlighet, och även om man tror att mer koldioxid borde gynna växtlivet så behövs det samtidigt mer vatten för att den extra koldioxiden ska ha någon effekt på växterna.
Havet har även en förmåga att absorbera en del av koldioxiden från atmosfären, och alger hjälper till med en majoritet av fotosyntesen, cirka 70-85% av den globala syreproduktionen härstammar från alger.
När man mäter koldioxidutsläpp för ett land gör man det oftast i utsläpp per capita. Länder som Indien kan ha höga utsläpp, men när man räknar på befolkningen ser man att ett litet land som Luxemburg har mer utsläpp per invånare. Enligt uträkningar från Ekonomifakta kan vi se att Saudiarabien ligger högst på listan, med Australien, Luxemburg, Kanada och USA med sig i topp fem. Skulle man kolla på landet som enhet och inte per capita så ligger Kina i toppen med mest utsläpp, följt av USA, Indien, Ryssland och sedan Japan.
Koldioxid är ett rent ämne, även om det är en kemisk blandning av olika atomer. Det som avgör om det är ett rent ämne är om de består av en typ av atom eller molekyl, till skillnad från andra ämnen som utgörs av flera olika. Motsatsen till rent ämne skulle vara en så kallad blandning, exempelvis luft som består av en blanding av molekyler (kvävgas, syrgas och koldioxid).
Den luft som vi människor andas ut innehåller omkring 40 000 PPM (particles per million) koldioxid. Detta förstås baserat på normala halter – skulle luften vi andas in vara av högre CO2 halter betyder det såklart att luften vi andas ut innehåller mer än så.
Kroppen transporterar ut koldioxid ur kroppen via lungartärerna, som för koldioxid in i lungorna som vi sedan andas ut. Samma artärer plockar sedan upp syret och för det genom kroppen. När man pratar om syrerikt blod och syrefattigt blod är det dessa blodkärl som fyller på med nytt syre.
Etik & Energi