Äta klimatsmart mat - Säsongsbaserad

Det är många som vill äta klimatsmart men ibland kan det vara väldigt svårt att veta var du ska börja. En av de enklaste sakerna att göra är att äta frukt och grönsaker i säsong. Grönsaker i säsong är inte bara klimatsmart mat, ofta är det också det billigaste alternativet och då som grönsakerna smakar bäst. Såklart behöver du inte ge upp att äta kött för att äta klimatsmart mat, det behövs bara lite mer eftertanke.

Klimatsmart måltid
– lättare än du tror

Nedan har vi satt ihop en guide om hur du ska göra för att skapa en hållbar rutin när du vill äta mer miljövänligt och sparsamt. Besök även Generationwaste.se som erbjuder en nyttig och intressant guide kring klimatsmart mat. För att äta klimatsmart behöver du inte bryta gamla rutiner tvärt. Ett enkelt första steg är att planera dina måltider efter frukt och grönsaker i säsong.

Frukt och grönsaker i säsong

Vinter (Januari-Mars)
Vår (April-Juni)
Sommar (Juli-September)
Höst (Oktober-December)
  • Brysselkål
  • Morötter
  • Potatis
  • Rödbetor
  • Grönkål
  • Lök
  • Äpple
  • Kiwi
  • Citrusfrukter
  • Ramslök
  • Sparris
  • Purjolök
  • Morötter
  • Lök
  • Potatis
  • Rabarber
  • Citrusfrukter
  • Persika
  • Blomkål
  • Broccoli
  • Bönor
  • Ärtor
  • Gurka
  • Tomat
  • Spenat
  • Rädisor
  • Bär
  • Melon
  • Nektarin
  • Vindruvor
  • Svamp
  • Pumpa
  • Zucchini
  • Rotselleri
  • Vitkål
  • Majs
  • Äpple
  • Nötter
  • Apelsiner
  • Kvitten

6 tips om klimatsmart mat

01 Grönsaker i säsong

Det är enkelt att äta miljövänligt och klimatsmart om du väljer att äta frukt och grönsaker i säsong. Vad du ska sikta på är att äta frukt och grönt när det skördas och strax efter. Ofta får du godare grönsaker, de är billigare och de har troligen inte importerats. Linser, kikärtor och bönor är nästan alltid i säsong eller hanterar att frysas väldigt väl och har en mycket liten klimatpåverkan vilket gör dem till automatiskt smart val för att äta klimatsmart.

02 Undvik grönsaker med lång transport

Försök att undvika att äta grönsaker och frukt som har fraktats långa sträckor. På grund av transporten så skördas frukt och grönsaker ofta innan de har mognat så att produkten mognar under frakten i stället. Frakten gör såklart sin klimatpåverkan och ofta behandlas frukt och grönt för att de ska hålla längre under frakt och mogna i rätt tid. Användning av pesticider för att motverka insekter under transport är också vanligt.

03 Följ säsong för frukter och grönsaker trots växthusodling

Det här är en lite kluven punkt när det gäller att äta klimatsmart mat. Grönsaker odlade i växthus behöver inte behandlas med pesticider, säsongen kan förlängas och klimatet är alltid perfekt för dem. Å andra sidan; om växthusen värms på vintern drar det väldigt mycket energi. Modernt växthusodlade grönsaker är ofta bra för miljön då de kräver mycket mindre vatten och mindre mängder bekämpningsmedel men energiåtgången är ganska hög utanför säsong. För att undvika den påverkan är det bra om du följer säsong trots att odlingen sker i växthus. Då får du fördelen med vattenbesparingen på sommaren utan energiåtgång för klimatkontroll på vintern.

04 Välj rätt kött

Köttproduktion har en väldigt stor klimatpåverkan men du behöver absolut inte bli vegetarian eller vegan för att äta klimatsmart. Det räcker att du tänker efter en extra gång om vilken typ av kött du köper. Förutom vilt är kött inte särskilt säsongsbaserat men annars kan du följa ungefär samma regler kring närodlat, etisk och miljövänlig framställning. Vi har skrivit mer om detta och ger lite exempel längre ner på den här sidan.

05 Grönsaker är inte automatiskt klimatsmart mat

Beroende på vilka frukter och grönsaker samt hur de odlas kan de också vara riktigt stora miljöbovar även med väldigt låga koldioxidutsläpp. Nötter, särskilt mandel, är berömda för den otroliga mängd vatten de kräver. Samma sak med oliver. Båda produkter odlas också bäst i områden som är varma och ofta har ganska dålig tillgång på vatten. När då odlingen kräver mycket tar man det lilla som finns och det kan ha stor påverkan på miljön.

Sen är det såklart en balansgång då du generellt inte äter särskilt mycket av de här resurserna men när det finns alternativ kan det vara bra att välja det. När det gäller exempelvis mandelmjölk som använder över 6000 liter vatten per liter mandelmjölk mot havremjölk som bara använder 48 liter vatten per liter havremjölk är det klimatsmarta valet klart.

06 Minska matsvinn

Vi har ett högre matsvinn i Sverige än i många andra länder. Medelsnittsvensken slänger runt 100 kg matavfall per år och det finns mycket du kan göra för att minska matsvinnet och rädda mat från att slängas i onödan. Det går nästan inte att ta bort helt men små enkla saker varje dag kan hjälpa mycket i slutändan för att minska matsvinn. Generationwaste.se har en mer utförlig guide om att minska matsvinn och var det uppstår.

  • Planera måltiderna för veckan.
  • Köp bara det du har planerat.
  • Laga mer storkok, planera för att äta resterna dagen efter.
  • ”Gamla” grönsaker som börjat mjukna kan användas i grytor.
  • Åldrande frukt kan användas i bakning eller smoothies.
  • Rester från gårdagen går ofta bra att lägga i paj eller på pizza.
  • Lägg kött i frysen om du tror att du inte hinner använda det.

Bäst före datum är inte samma som ”Sista förbrukningsdatum”

Bäst före datum är också en sak som gör att mycket mat slängs i onödan då många förvirrar det med ”Sista förbrukningsdatum”. Oftast är ”Bäst före” en märkning för försäljning men det är tillåtet att sälja livsmedel som passerat sitt bäst före datum. Ett paket grädde som är oöppnad kan hålla flera veckor efter sitt ”utgångsdatum”, samma sak med andra mejeriprodukter och ägg.

Salt, honung och många andra varor har egentligen inget utgångsdatum för produkten om de förvaras rätt. Där gäller bäst före datumet för förpackningen, inte produkten. Du kan läsa mer om datummärkning på Livsmedelsverket.se.

Konsistens

Det som ofta gör att vi slänger mat, särskilt grönsaker och frukt, är för att konsistensen inte känns så trevlig men om du använder maten på rätt sätt är det ofta inte ett problem. Bakat i en paj eller kokt i en gryta kommer du inte känna skillnad på färskt eller ”gammalt”. När det gäller frukt är de ofta sötare och godare, praktexemplet på det är bananer. Du kan också frysa frukt. Skala och hacka din frukt och lägg in i frysen för att senare använda i smoothies eller bakning.

Avgör själv

I slutändan beror hållbarheten på hur väl varan har tagits hand om i produktion, försäljning och, viktigast, hos dig som köpare. Använd dina sinnen för att avgöra om en vara är tjänlig eller inte. Titta, lukta och smaka, i den ordningen är det lättaste sättet att avgöra.

Vad är klimatsmart kött

Ett enkelt mått på den klimatpåverkan kött har är uppskattningar av koldioxidutsläpp. I listan nedan använder vi koldioxidekvivalenter (CO2e) som mått då mycket av klimatpåverkan beror på typen av bete och andra gaser som avges i djurproduktion beter sig annorlunda klimatmässigt än vad koldioxid gör. I listan nedan är ett lägre värde ett mer klimatsmart kött.

  • Nötkött
    • 19–40 kg CO2e/kg kött
  • Lammkött
    • 13–22 kg CO2e/kg kött
  • Griskött
    • 5–8 kg CO2e/kg kött
  • Kycklingkött
    • 2–3 kg CO2e/kg kött
  • Viltkött (jagat)
    • Netto 0 kg CO2e/kg kött
    • Det tillkommer en del från slakt och transport men inte mycket.
  • Viltkött (odlat / stödfodrat)
    • Ungefär samma utsläpp som motsvarande kött från boskap.
    • Det är svåruppskattat men ett bestånd som är stödfodrat eller odlat har ungefär samma påverkan som deras tama motsvarighet. Ren, hjort och älg motsvarar någonstans runt lamm och nötkött. Vildsvin är ungefär som griskött. Vildfågel har ofta något högre CO2e utsläpp än kyckling.